En bra blogg forts.
I brist på annat så kan jag i alla fall meddela att jag sov 14 timmar inatt. Från 18-08. Oavbrutet. Det är inte okej. Inte någonstans.
En bra blogg?
1. Anledningen till att jag letade fram sladden för att föra över bilder. Detta är en seriös fundering. Det gäller alltså (om det inte framgår på bilden) de svarta sopsäckarna som lapparna hänger upp vid vägarna där det finns renar. Vad är syftet? Ska de fungera som någon form av stoppskylt för renarna eller är det en allmänt vedertagen signal till mänskligheten att: se upp för renjävlar?
2. Så här slutade mina planer på att planka på tunnelbanan. Jag är en ärlig jävel. Fundering: Hur plankar man förbi de höga plexiglasspärrarna?
3. Olle och Tess är jättegulliga som låter mig sova där jämt och ständigt. Sen hur bra det egentligen går att sova på de där fjädrarna är en annan sak.
4. De är coola i Gällivare. De använder tuffa amerikanska förkortningar som MILF. De är däremot inte så smarta där uppe. För inte skulle de väl välja ordet MILF om de hade en aning om vad forkortningen stod för? MILF känns inte så jävla Gangzta.
5. Kisse i kläder. Jag är en djurplågare. Inget nytt under solen där.
6. Outfitbild tagen i spegel i omedveten modebloggarposé. Jag har tyvärr inget försvar. Hjälp. Det går i alla fall turligt nog att ana att jag inte har någon direkt rutin på området.
7. Åkband + Tivoli + Vuxen = Finn ett fel!
8. Kommer du ihåg Alex? I still hate you. Lite.
9. På bilden ser ni 1 st balkongdörr tillhörande mig samt 1st spya
10. Bortse från posen. Bortse från perspektivet. Bortse från platsen. Varför tyckte jag det var en bra idé att sluta när jag var på rätt god väg. Potentiell hänga-upp-på-kylskåpet-för-motivation-bild. Främst för att jag då tyckte det var rätt skoj att träna.
Okej. Vad tycker ni om kvaliten på min mobilkamera? Och okej, det kanske fanns mer än 10 bilder. Det jag undanhåller er är cirka 72 bilder på min katt. Jag hoppas att det är okej. Nu ska jag fortsätta fylla år. Hurra.
Oprah
I alla fall, en del handlade om att belöna bra betyg i skolan med pengar. Det tyckte experten var en värdelös idé och det kan jag kanske hålla med om. Experten var dock inte alls emot belöningar. Nej, ett A skulle visserligen inte belönas med $100 men däremot med privilegiet att få umgås med sina föräldrar. Hallå? Hon menade på allvar att föräldrarna skulle få sina barn att tänka (Jo, det är nog ett ordagrant citat): "Hey, I got an A, now I got to spend time with mom and dad. Jippie!"
Detta skulle på något sätt få barnen att se värdet i relationer blaha blaha blaha. I have no further comments. Förutom att jag är glad att jag inte växt upp med såna föräldrar.
En sak till bara. Oprah berättade att det bästa råd hon någonsin fått från sin pappa var: "Lev inom dina tillgångar".
Inte okej.
-Oj Frida, jag råkade skriva att du fyller 20 år.
20? Tack för den passningen. Jag kan visserligen bli glad när jag får visa leg på systemet. Eller när busschaufförerna frågar om jag är ungdom eller vuxen. De går ju på utseende. Då kan det ju vara positivt. Mammas misstag var däremot inte positivt. Att jag helt plötsligt blev 6 år yngre är nog mer ett resultat av ett beteende (mitt) eller kanske en livssituation (min).
Så jag är lite delad nu. Ska addera ytterligare panik och ångest till min livssituation
Väskan är packad
Ingen hemlängtan än?
Fortfarande kvar här i förorten. Nu börjar det dock bli dags att se om det finns några lämpliga biljetter hem. Kanske. Först ska jag i alla fall in till stan och luncha med Johanna. Enda problemet är att mitt SL-kort har gått ut. Alex har gett mig en kurs i hur man bäst plankar på tunnelbanan men jag vet inte, det känns inte riktigt som min grej. Vi får se.
Fortfarande away
Nu off till Johanna. Alex har inget Word
Away
Dags för miljöombyte. Stockholm på obestämd tid (nåja, max en vecka eller så). Jag kallar det motivationsresa.
Sen måste jag ju passa på att flyga lite innan jag blir vuxen om ett par veckor. Så see you later.
Loggade in på universitetbibliotekets sida...
Note to self: Det kan vara bra att se över sina lån innan man slutar.
I love CSN
Jag har väntat. Jag har förträngt. Jag har väntat. Hunnit förtränga igen. Någon sa dessutom att det skulle ta ett år. Det tog ett halvt. Idag kom det. En hel jävla hög med inbetalningskort. Freakin' fantastic.
Tur att jag är en rik person med en stabil inkomst. Tur att jag inte utnyttjat CSN till absoluta max så att månadskostnaden håller sig på en rimlig nivå.
Någon har sagt att jag är dålig på att förmedla ironi i text så försäkerhetsskull är det bäst jag lägger till: HAHAHAHAHA.
Boden...
Nåja, jag åkte dit för att träffa K och för att pussa lite på W. W som i K's lilla bebis alltså. Inget smaskigare än så.
Sedan förra inlägget
Dag 2: Det står ett par pjäxor i hallen. Samt en lapp på köksbordet med tydliga instruktioner om var skidor och stavar finns. Okej.
Dag 3: Äh, det är imorgon. Den dagen den sorgen.
Vill.Åka.Skidor.Nu.
Idag lovade jag mig själv att börja vända tillbaka dygnet (Man sover en jäkla massa när man är sjuk. Mest hela dagarna typ). Det kanske inte verkar ha gått så bra men om jag somnar inom några minuter så har jag i alla fall vridit tillbaka dygnet 2 timmar. Alltid en start!
Lysande
Så vad gör jag då? Jo jag slänger datorn i golvet. Lysande.(
Less
Sen är nätverket här hemma dött också. Ännu mer lovely. Jag har fått läsa böcker istället. Bland annat de tre sista Harry Potter. Det är ungefär den nivån min hjärna har klarat av. Nu läser jag Liza Marklund. Inte heller så avancerat. Jag gillar inte henne av någon anledning (Nej, det har inget med Gömda-tramset att göra).
Nu: Snooker. I love it. Det är tearpi. Typ.
2008-2009
Jo men jag tänkte bara logga in en sväng för att se till så att det här stället inte...ehm... dammar igen. Ifall jag skulle få för mig att börja använda den här bloggen lite mer frekvent framöver alltså.
Nåja. Nytt år nu. Jag startade 2009 lika sjuk som jag avslutade 2008. Inte direkt dödssjuk, mer retligt sjuk. Mest av allt är jag dock less.
2008 var i alla fall ett rätt bra år. Eller kanske lite mer av ett medelår. Aja, jag är nöjd. Bara ett par småsaker som ska fixas för att göra 2009 till ett bättre år. Ett par småsaker som att flytta, hitta ett jobb..... och så vidare ja.
Home sweet home
T och O är världens snällaste som står ut med mig. Trodde jag! Sen försökte de lura i mig det här: 2 veckor över datumet. Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska tro.
Jag menar, till och med mina gamlingar på jobbet hade satt stopp här och det, ska jag tala om, vill inte säga lite det.
Emot sunt förnuft
Det här är inte bra. Jag blir tokig. Instängd i ett litet rum är jag. Ett rum som jag visserligen trivs rätt bra i. Men om jag lär mig något mer? Knappast! Ändå kan jag inte sluta. Det känns som att jag måste försöka in i det sista. It ain't over 'til the fat lady sings. Eller i det här fallet: sleeps. Och sömn kan jag ta igen i helgen. Så det så.
It's alive
Inte heller hindrade det mina självmordsförsök. Jag skippade visserligen bron och bussen men kombinationen hund+ishalka+en vindstyrka långt över det normala (även för Luleå) visade sig vara ganska bra substitut till de metoderna.
Okej...
...min dator dog precis. Död, dödare, dödast. Kaputt, kaputtare, kaputtast. (Nej, grammatiskt korrekta meningar kan inte beskriva dess tillstånd at the moment)
Alltså. Den stängde av sig av överhettning och nu går den inte igång. Den behöver tyvärr inte så mycket för att bli överhettad den där lilla saken. Uppenbarligen inte mer än att stå påslagen med webbläsaren öppen. (Att jag placerat den på något mjukt var i och för sig knappast till någon fördel.)
Jaa, jag kände mig tvungen att logga in på en skoldator för att meddela detta. Ifall någon skulle komma att sakna mig de närmsta dagarna så vet ni varför. Då har jag hoppat från Bergnäsbron. Eller tagit ett skutt framför en buss. Det blir nog bättre. Då behöver jag inte gå så långt.
Fan.
