Today

Jag har en finne på nästippen. Den är röd och den gör ooont. Rudolf, sorry, du är härmed arbetslös. När ska min hy inse att jag är för gammal för tonårsakne?

Jag drog precis handen genom håret, och blev i samma stund tunnhårig. Niiice.

Jag köpte en eyeliner idag. Ett bra köp. Om det vore så att jag använde eyeliner. 

Jag gick till affären för att köpa kattmat. Hade jag någon kattmat med mig hem? Näeeee!

Överlag är det i alla fall en rätt bra dag. Det känns liksom skönt att inse att man inte har sååå stora problem :) 

Världsliga problems

I tre och ett halvt år har han varit min trogna följeslagare. Min fina baby (okej, fin är kanske en sanning med modifikation, men jag har aldrig varit ett fan av det klassiskt snygga, inte när det gäller något). Går det ens att ha mobiltelefoner så länge nu för tiden? Jag känner egentligen inte något större behöv av att byta ut honom heller, men han börjar dock bli lite trött. Eller mycket trött snarare. Så trött att han knappt orkar hålla sig vaken när jag pratar med någon. Sååå, det är dags att börja se sig om efter ett alternativ. Innan det är för sent liksom.

Men, det finns ett problem. Jag är inte så sugen på en I-phone. Inte överhuvudtaget faktiskt... men finns det liksom några andra alternativ nu för tiden? Kan man överhuvudtaget köpa en "vanlig" mobil? Eller är det bara dumt? Finns det några mellanting?

Tvätta tvätta tvätta

Okej, sitter här och förbereder mig mentalt för att tvätta. Tror att det är första gången sen i början på december som jag beger mig ner i tvättstugan. Sinnessjukt egentligen. Jag har inget emot att tvätta egentligen. Det är till och med ganska rofullt. Jag har bara väldigt mycket emot min tvättstuga helt enkelt. Och jag har framförallt mycket emot att släpa runt på tvätten utomhus i miljoners minusgrader och snöstorm.

Ehm, jooo, jag har faktiskt tvättat under de senaste månaderna i alla fall. Någon måtta får det faktiskt vara. Hos föräldrarna och hos en kompis. Att jag hellre släpar tvätten 5-6 mil enkel väg än några 100 meter till tvättstugan borde väl säga det mesta om vad jag tycker om tvättstugan?














Ge mig en fin rosa tvättmaskin och jag skulle tvätta varje dag. Promise.


Tvättmaskin och bild från Smeg











Rastlös

Igår var det snöstorm. Givetvis kom rastlösheten som ett brev på posten. Varför är det alltid så, att man vill göra som mest när det är som svårast att faktiskt göra något? I vanliga fall har jag ju inga problem med att få tiden att gå utan att göra speciellt mycket.

Nåja. Inget ont som inte har något gott med sig. Gårdagens väder resulterade i badrumsstädning (jag skrubbade till och med taket), städning av resten av lägenheten och total ommöblering. (Okej ommöbleringen var kanske ingen vidare bra idé).

Idag är det lite bättre väder. Så nu åker jag in till stan. Vet inte om det är så smart men måste hemifrån innan min rastlöshet har gjort något drastiskt och oåterställbart här hemma.




Så här spenderar skrället tiden av snöstorm. Det är rätt äckligt med katter på köksbordet egentligen. Men om jag är rastlös så är det inget i jämförelse med vad han är och av någon anledning är sova på köksbordet det enda som duger just nu. Såå, jag prioriterar mina öron och mitt tålamod. Duken går väl att tvätta.




Jo, precis

"Och här kommer Andrea Henkel, och hon tar en sooolklar ledning..." (På det upphetsade sätt som bara Christer Ulfbåge behärskar)

Eh, hon var liksom den enda som gått i mål. Christer Ulfbåge är en fantastisk kommentator. Jo men visst.

Sushidrömmar

Inatt hade jag helt sinnesjuka cravings efter sushi. Jag kunde inte tänka på något annat än hur gott det skulle vara med lite ris och rå fisk. Jag bara låg och vred och vände mig och fantiserade om hur jag åt sushi. Planerade hur jag skulle få tag i det idag. Hur svårt det kunde vara att göra egen osv... Jag har aldrig varit med om ett liknande begär. I scared myself.

Alltså, att vara sugen på sushi är ju inte helt ovanligt har jag förstått. Alla tjatar ju om sushi hit och sushi dit. Sååå mitt svåra begär vore väl inte så konstigt om jag hade tyckt om sushi. But I don't.  



Icebreakers...



This is Frej. Han är isbrytare. Ymer, Oden, Atle och Ale heter hans isbrytarkompisar. Så till min fundering. Båtar brukar ju vara tjejer? Varför är isbrytare killar? Är det för att de är stora, starka och klarar sånt som ingen annan kan? Nä allvarligt, why? Papi?



Okej, jag googlade lite. Nu är jag ännu mer förvirrad. Här skriver de hon om isbrytarna. Hon Sankt Erik (gammal isbrytare) och hon Ale. Isbrytare är alltså tjejer med killnamn. Äh, jag ger upp.


Jooråsåatt...

...synden straffar sig själv. Jag tyckte att popcorn kunde vara ett relativt okej snacks trots att jag bestämt mig för att göra mig av med ett par kilo. Min micro tyckte uppenbarligen annorlunda. Okej, jag fattar vinken.


Åh,

ibland är jag lite dum. Jag hittade orsaken till mitt obegripligt intensiva nysande. Lurvbollen kom ju hem i söndags. Av någon anledning blir jag tillfällig kattallergiker när jag inte träffat skrället på ett par veckor. (Han var på semester den här gången och inte på rymmen för engångsskull) Jag hade bara förträngt det. Så, atjo atjo ett tag till.


Atjo!

Jag är förkyld. Eller rättare sagt, jag var förkyld. Världens bästa förkylning faktiskt. Från overkligt dunderförkyld och totalt däckad till nötkärnefrisk (Vad är det för uttryck egentligen: "frisk som en nötkärna"?) på 48 timmar.

Men jag har en fundering. Brukar man nysa när man är förkyld? Alltså nysa med samma frekvens som när man har en riktigt besvärlig hosta? Jag har snart nyst iväg halva hjärnan.

Tur att det är rätt skönt att nysa. Ni vet hur frustrerande det är när man har en nys på gång som aldrig kommer? Ungefär lika tillfredställande är det när man får till ett par riktiga supernysar. Jejj.

Mästerfotografen

Kopplade in kameran i datorn för att föra över bilder från jul och nyår. Insåg att jag inte tagit en endaste liten bild. Inte en enda. Väldigt imponerande. Det här var den senast tagna bilden. Daterad 23:e december.



Min sänglampa hemma hos föräldrarna. Nej, de har inte kommit så långt i utvecklingen i Piteå.

Jul-update.

Hemma i Luleå igen efter julfirande i Piteå. Jag måste ha varit väldigt snäll i år. Resultatet av julklapparna såg ut ganska exakt som önskelistan. Lampan hänger i taket, tavlan sitter på väggen och klockan på armen. Byt bara ut datorn (som var en medveten orimlig önskning) mot lite andra saker jag behövde och ville ha. Kunde inte blivit bättre.

Förutom klappar så har jag såklart träffat familj och släkt. Speciellt kul att återse de mer långväga resenärerna som lillebror från Göteborg, Jennie från Malmö och småttingarna från Stockholm. Ja, jag kunde nog inte vara mer nöjd med julen. Jag uppskattade till och med julmaten ungefär 100 gånger mer än vad jag brukar.


Jag kom av mig...

...med bloggandet igen. Jag skyller på att jag fick ett jobb. Har man inte jobbat på väldigt länge så finns det inte ord för hur trött man kan bli av ett "sitta stilla framför en dator hela dagarna"-jobb. Det var dock ett tillfälligt jobb och nu är allt back to normal igen.

Medan jag har jobbat så har kottekatt har valt att spendera hela veckan utomhus. Lite ovanligt eftersom det kommit en masa snö och varit kallt som f*n. Nåt sa mig att det inte var ett helt frivilligt val och det visade sig stämma rätt bra. Det slutade med att jag fick ett telefonsamtal från killen som bor i min gamla lägenhet på Vänorts. Han hade oväntat kattbesök. Så det var bara att knata dit och hämta hem en frusen liten kisse.  

Nu ska jag klä julgranen (den är liiiten så det går fort) och sen sova. Imorgon ska det shoppas julklappar. Vissa har varit klara i veckor. Jag har inte ens börjat. Jippie

Godmorgon

Jag tyckte det var illa att jag behövde sova middag igår. Då hade jag dock ingen aning om hur illa det egentligen var.

Somnade gjorde jag som planerat. Sen sov jag. Och sov. Och sov. Och sov. Och sov. I sex timmar sov jag. Vad det är för fel på mig? Därom tviste de lärde.

En sak är i alla fall säker. Jag är inte redo för barn. Såvida de inte kommer med en överdriven mängd extra energi förstås.


Idag. Än så länge.

06.30 Stiger upp, klär på mig, äter frukost.

08.00 Fördriver tid. Fyller i lista på bloggen. Virkar lite. Trött.

10.30 Stan med K och lilla W.

12.30 Tappar vagnen med lilla W i rulltrappan. Nästan i alla fall. Ännu tröttare.

14.00
Hemma igen. Nu obeskrivligt trött.

15.00 Nej, jag orkar inte längre. Sover middag. Inte okej.

Slutsats: Jag ska jobba 8 timmar på fredag. Jag är uppenbarligen inte gjord för tidiga mornar. Pigghetstips mottages tacksamt.

RSS 2.0