Nails
Dagens tips 1: Har du ingen lust att till exempel städa eller diska. Måla naglarna. Det tar fasiken ett dygn för nagellack att bli "icke skadligt för onormala yttre påfrestningar-torrt" Och fina naglar är väl minst lika viktigt som nånting annat?
Dagens tips 2: Planera målandet så att du har gjort bort eventuella besök på damrummet precis innan.
Dagens tips 3: Börja inte pilla med naglarna när du är uttråkad och har mycket tid. Det går alldeles för fort och verkar alldeles för tråkigt att måla alla tio naglar samma färg.
Dagens tips 4: Är du arbetslös och vill ha ett jobb? Go crazy med nagellacken så är du nästintill garanterad en arbetsintervju dagen efter och det är bara att plocka fram removern.
Eh jo, jag undanhåller er mina värsta experiment.
Hemma igen
Jag kanske har ärvt lite av släktens påstådda synskhet ändå. Eller så känner jag min katt.
...
För ett par dagar sen så försvann all snö. Med snön försvann också Kottekatt. Jag är måttligt less på att behöva oroa mig för honom hela tiden. Så please, snö och minusgrader önskas. Både för att få hem katten förstås och för att jag under den korta snöperioden som var hann bli ruskigt sugen på skidåkning.
Fick precis ett samtal från en herre som fått mitt nummer från arbetsförmedlingen. Very intressant. Jetz muss ich nur mein deutsch aktualisieren, anbelagt ich ein arbeit wollen. Näe, I'm pretty köööörd (om det bara hänger på det).
Nu off till Helex. Jäkla skit att det ska vara en sån process att ta sig till gymmet. Nåja, det känns ju mindre krångligt för varje gång i alla fall och snart kanske jag går dit på automatik. I wish.
Last week
Något är fel. Väldigt fel.
Jag har varit vaken sedan 06.30 imorse (fråga inte när det hände sist). Natten till idag (eller dagen som varit tidigare idag alltså) sov jag cirka 4 timmar icke osammanhängande värdelös sömn. Vilket för mig borde vara enastående bra förutsättningar för en god natts sömn. Men icke. Nu är klockan 04.20 och jag är klarvaken. Imorgon är dessutom såklart enda dagen i veckan då jag dessutom har planer för vad som skulle kunna räknas som på förmiddagen (ironiskt att det är på en lördag). Why, why, why?
Kanske är det för att jag fortfarande är uppspelt över vinsten mot Teresa i Singstar tidigare ikväll. Okej, jag vann en låt av typ tjugofem. Men ni som känner mig och Teresa och nångång hört mig i singstar borde kunna ana hur stort det är. Eller kanske inte.
Nej, nu är det färdigskrivet. Att stirra på dataskärmen ett tag gjorde faktiskt, som jag hoppats på, mina ögon lite tröttare. Mission accomplished. Godnatt. Förhoppningsvis.
Mamma + Lasse = Sant
Jag har visserligen skaffat en egen Spotify nu (tack storelillebror) men jag kan ju inte låta bli att hålla koll på lilla mamma. Den här gången får hon, tillskillnad från senast, klart godkänt. 
Det verkar som att lilla mor har börjat ladda ordentligt inför den 25:e. Det gillas.
Lillebrooor...
Natten mot söndag: Lillebror, 17 år, kommer hem från fest. Lånar mammas dator. Somnar framför datorn. Lyckas omedvetet placera ovanstående skärmdump i urklipp.
Söndag: Mamma använder datorn. Ska skicka länk till mig på msn. Mamma misslyckas med att kopiera länken. Objekt som redan ligger i urklipp skickas till mig. Jag mottager ovanstående bild.
Okej. Filmen är American Pie vilket gör det hela lite mindre roligt. Men what about spriten? Och krogen? Jag var i alla fall lite diskret när jag festade som 17-åring. (Okej, försökte vara diskret i alla fall)
Lite olika
Kotte katt har varit ute på äventyr igen. Han försvann ganska exakt efter senaste inlägget jag skrev om honom. Han kände nog på sig att jag var lite irriterad på honom och bestämde sig för att ge mig lite ledigt. En vecka var han ute den här gången innan han tyckte det var dags att komma hem. Är det ett normalt beteende av en kastrerad hankatt med veckolånga utflykter och slagsmål för att skydda sitt revir? I think not.
Jag har fått ett nytt syskon. En storebror. Jag är inte längre äldst i syskonskaran vad det verkar. I alla fall inte enligt kommentarerna på den här bloggen. Mamma och Pappa, är det något ni vill berätta?
Nu ska jag pallra mig iväg på en intervju. Det rullar på åt rätt håll här i Luleå. Very nice.
Inlåst
Låset i dörren till lägenheten har slutat fungera. Det går inte att öppna från insidan. Great.
Tur att jag bor på bottenplan i alla fall. Men att behöva springa ut genom balkongdörren - runt på framsidan - låsa upp - in och stänga balkongdörren - ut genom ytterdörren - låsa, varje gång man ska nånstans håller inte riktigt i längden. Dessutom är det lite besvärligt om någon skulle få för sig att hälsa på.
Killen på felanmälan: Får vi gå in med huvudnyckel?
Jag: Well, you kind of have to.... (eventuellt att jag sa det på svenska)
Haha, nu ringde det på dörren. Synd att jag inte kan öppna. Eller den här gången kanske det var tur... undra vad den propert klädda mannen med mappar och papper i händerna vill mig?
Note to self...
Ställ inte glasskålar på badkarskanten när du duschar...
Även om jag inte förstod vad som hände (vatten i ögonen) så fattade min hjärna att det var läge att stå jäkligt still. Det tackar mina fötter för.
Mamma och musik
Snabb ungefärlig sammanfattning av låtlistan: 10xBjörn Afzelius, 3xTed Gärdestad, 5xPeter Jöback. Så långt är det väl rätt okej. Det intressanta är hur listan, som hittills följt något slags tema i alla fall, avslutas: Fredagsmys - Fredagsmys Allstar, The Climb - Miley Cyrus. Och jag trodde att det var jag som hade schizofren musiksmak.
Men min mamma är bäst i alla fall. Nu, ungefär 10 år efter att jag började lyssna på Lars Winnerbäck så har även hon insett att han är ganska bra. Vilket innebär att hon fått för sig att bjuda mig på konsert. Jippie!
Inte populär
Tidigare inlägg har till exempel behandlat min oro när han försvann ett par veckor och om hur glad jag var när han kom hem igen. Dags att väga upp de fjantigheterna tycker jag...
Ikväll fick han för sig att det var en bra idé att spöa skiten ur hälften av grannkatterna. Fine så långt. Samtidigt skriker han så att alla grannar kommer utrusande på balkongerna och undrar vad som står på. Mindre fine. Så jag tycker att han är lite pinsamt och plockar in honom. Då, när han inte får gå ut igen, så blir han tydligen lite sur och bestämmer sig för att straffa mig. Så då går han och skiter på lådan inomhus. Det händer verkligen aldrig. ALDRIG.
Nej, nu ska jag plocka hårtussar från skrället.
Dagens upptäckt
Det vet jag.... and it's not nice. Usch usch usch.
Jess, nu jäklar ska jag börja blogga igen. Är ju inte så att jag har nåt bättre för mig.
Världens bästa pappa
har snickrat ihop finaste hundkojan till kattskrället. Klart han måste ha tak över huvudet när jag är för lat för att släppa in honom. Det ser lite fånigt ut att den står på ben men det är för att lilla pappa har tänkt på den snart kommande snön (jag tror det är därför i alla fall).
Jag kom av mig lite...
...när kattskrället kom hem. Allting bara rullar på. Händer inte så mycket spännande. Eller jo, idag hade jag en intervju. Det gick rätt bra. Betydligt bättre än sist i alla fall. Fast det säger ju inte så mycket.
Jag skulle minsann göra mig lite fin inför intervjun tänkte jag (fin = se nog representabel ut för att visa sig bland folk). Så jag hoppade ner i par skor med klack. Jag visste att det inte var någon bra idé. Den enda gång jag står ut med de skorna är med lagom mycket alkohol i kroppen. Men mitt enda alternativ: vita (de var vita en gång iaf) converse, känndes helt enkelt inte som något alternativ. Fötterna gör plågsamt ont och nu sitter jag där jag sitter ett tag, men det fick det vara värt.
Innan jag for funderade jag även på vilken jacka jag skulle ta. Har sett att fullt med folk dragit fram sina vinterkappor så jag tänkte att då kan väl jag med göra det. Den är ju lite finare i alla fall. Det var inte heller någon bra idé. Way to early helt enkelt. Svettpärlor i pannan är ingen bra accesoar på en arbetsintervju.
Nåja, jag är nöjd med dagen i alla fall. Jag gjorde inte bort mig och det var huvudsaken.
