En annan Frida

Herregud. Ett under att jag sitter här. Typ.

Hade lite dåligt med internetuppkoppling hemma. Så efter en kväll hos vänner stannade jag till på skolan för att utnyttja deras Internet och uträtta några internet-krävande ärenden. Så långt allting lugnt. Problemen började när jag kände ett behov av att uppsöka en toalett. Kommer tillbaka till datasalen. Drar passerkortet. Det lyser RÖTT. PANIK.

På andra sidan den låsta dörren: Mobil. Plånbok. Dator. Lägenhetsnycklar. Ännu mer panik.

Okej, mina kompisar som jag lämnade en timme tidigare har min extranyckel till lägenheten. Sån tur var har jag bilnycklarna på rätt sida den låste dörren. Åker och hämtar den. De har givetvis hunnit somna. Sorry.

Tillbaka till skolan. Hoppas på bättre tur med dörren. I wish. Vad göra? Sova på golvet utanför datasalen? Jag har visserligen nyckeln till lägenheten nu. Men att lämna mina dyrbaraste ägodelar obevakade i ett offentligt rum hela natten? Kändes inte helt bra.

Men, som genom ett mirakel visar han sig. Securitasvakten. Skeptisk till det faktum att jag vill in i datasalen, men snäll. Han ser min dator och väska och förstår problemet. Släpper in mig. Tack.

23.00 larmas datasalen. Jag trodde man kom runt det med passerkort, men inte där tydligen. Vakten påstår att det alltid varit så. Jag är inte övertygad, men det spelar mindre roll.

Nu är jag hemma. Självklart fungerar nätet här nu.