Lite här och där

Fredrik kom hem. Så det blev ganska tyst här. Så kan det vara ibland. Jag prioriterar verkligheten. Alla gånger. Eller i alla fall oftast. Att han den där karln masade sig hem från Sicilien är förstås positivt. På alla plan utom ett. Jag lider av tidsbrist. Total jäkla tidsbrist. Jag hinner inte ens måla naglarna. Då förstår ni hur illa det är.

Vi har varsin lägenhet. I min lägenhet har jag mina saker. I Fredriks lägenhet finns Fredriks saker. Inte så jättekonstigt egentligen. Men väldigt opraktiskt.

Självklart går det att kompromissa. Lite här. Lite där. Lite mittemellan. Lite ingenstans. Mitt nagellacksförråd räcker faktiskt till både en och två (och typ hundra) lägenheter. Min garderob också. Allt går bara man vill. Grejen är bara den att jag inte vill. Jag vill inte ha två lägenheter. Ja vill ha EN. En som är tillräckligt stor för oss båda. En lägenhet som rymmer både hockeymatcher och MODOhockey-tröjor (om än ihopvikta i en låda) och alla mina nagellack. En lägenhet där man kan äta gemensam middag utan att det kräver avancerad planering. En lägenheten där man kan.... äh... leva ett normalt liv tillsammans helt enkelt.

Nåja, jag tänker inte ta vad som helst. Jag har ingen lust att flytta till Hertsön. Och än så länge vinner min kräsna sida över den desperata. Vi får se hur länge det varar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0