I love telefonköer

Låt säga att jag suttit i telefonkö i 20 minuter. Är det då en orimlig begäran att vilja prata med någon när jag äntligen blir framkopplad?

Jag har jobbat i kundtjänst så jag kan ha överseende med vissa saker (det mesta om det handlar om engångsföreteelser). Det är mänskligt att koppla någon fel. Jag förstår att man inte låter lika glad och trevlig under dagens samtal nummer 200 jämfört med dagens första. Det är heller ingen höjdare (men kan hända) att ha mute-knappen intryckt när man svarar. Ja, jag vet till och med att det är möjligt att fumla med knapparna och råka koppla bort samtalet istället för att svara. Men, att svara och sedan glömma bort att prata verkar inte speciellt intelligent.

Så, ifall någon undrar så ska någon som har arbetsplatsen i närheten av Sandra äta yoghurt och banan till lunch. Det verkar dessutom vara en ganska trivsam arbetsplats där man skrattar mycket..... Var det det jag undrade om när jag ringde? Nej, knappast.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0